Salomon Jadassohn
| Salomon Jadassohn | |
.jpg) | |
| Född | 13 augusti 1831[1][2][3] Wrocław[4] |
|---|---|
| Död | 1 februari 1902[1][2][3] (70 år) Leipzig[4] |
| Andra namn | L. Lübbenau[5], Oliver[5], Hector Ollivier[5] och H. Olivier[5] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Hochschule für Musik und Theater „Felix Mendelssohn Bartholdy“ Leipzig  |
| Sysselsättning | Kompositör, universitetslärare, körledare, pianist, musikteoretiker, dirigent, musikpedagog, musikvetare, teoretiker[4] |
| Arbetsgivare | Hochschule für Musik und Theater „Felix Mendelssohn Bartholdy“ Leipzig |
| Redigera Wikidata | |
Salomon Jadassohn, född den 13 augusti 1831 i Breslau, död den 1 februari 1902 i Leipzig, var en tysk pianist, musikteoretiker och tonsättare. Han var far till Alexander Jadassohn.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Salomon Jadassohn föddes 1831 i Breslau. Jadassohn blev, efter fullbordade studier för Franz Liszt och Moritz Hauptmann, 1866 dirigent för sångföreningen Psalterion i Leipzig. Han var 1867–1869 kapellmästare för Euterpe och blev 1871 lärare i musikteori, komposition och instrumentation vid Leipzigkonservatoriet. Jadassohn blev 1887 filosofie hedersdoktor vid Leipzigs universitet och fick 1893 professors titel. Han blev 1900 ledamot av svenska Kungliga Musikaliska Akademien. Jadassohn avled 1902 i Leipzig.[6]
Hans kompositioner vann erkännande för behagliga idéer och tadellös faktur. Särskilt bekanta blev Jadassohns arbeten i kanonform: sångduetter, orkestermusik och pianoserenader, fyrhändig balettmusik. För övrigt skrev han fyra symfonier, ouvertyrer, konserter, pianotrior, pianokvartetter, pianokvintetter och en pianosextett, stråkkvartetter, preludier och fugor samt körverk.[6]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Lehrbuch der Harmonie (1883; tionde upplagan 1907; översattes till flera språk).[6]
- Lehrbuch des Kontrapunkts (1884, flera upplagor; svensk översättning 1901).[6]
- Die Lehre vom Canon und von der Fuge (1884; andra upplagan 1898).[6]
- Lehrbuch der Instrumentation (1889; andra upplagan 1907).[6]
- Das Tonbewusstsein. Die Lehre vom musikalischen Hören (1899).[6]
- Das Wesen der Melodie in der Tonkunst (1899).[6]
- Der Generalbass (1901).[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Jadassohn, Salomon i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6057svx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Jadassohn,_Salomon, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 2255, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0064082, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] Jadassohn, Salomon i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)